Mini växter

Jag fyllde på med mini växter. Jag virkar helt utan mönster, så alla blir lite olika. Ibland hittar jag på lite nya former med, som den här:

Har är några samlade, med lite annat smått och gott som ska med till Sandvik...

 

Änglar

Jag gjorde några änglar, som man kan ha i fickan när man känner att man behöver lite stöd. De är stoppade med ull, så de känner varm i handen. Två fick ett hjärta i sten, som kall kontrast. En fick ett virkat hjärta och andra fick ett hjärta i fimolera, som jag gjorde själv. 

De ska följa med till Sandvik som vinst. Hoppas det blir uppskattat. 

Det blir försäljning,av hantverk, cafe och musikgudstjänster i Sandvik, vid sjön Fegen, öppet varje dag kl. 14-18, mellan 6/7 och 10/8. Välkommen!

 

Nationaldagen

Jag såg att jag inte berättade här tidigare hur jag blev med dräkt, så det tar vi när allt är färdig. Men igår på Nationaldagen var det dags att inviga Burseryds dräkten. 

I Burseryd hade vi en gemensam firande med Röda Korset och Svenska kyrkan. 

Det var första gången vi gjorde det här tillsammans och det verkade som det blev lyckad. 

Här är vi två som har Burseryds dräkten och en i nationaldräkt. 

Burseryds dräkt

Oj, jag har glömt att skriva här! Se om jag kan komma ikapp lite... Senaste projektet är nog det här, livstycket till Burseryds dräkten. Jag hade ett ritat mönster i en mindre storlek och bilder på två riktiga att gå efter. De har utmanat mig att få den färdig till Nationaldagen. 

Nu har jag kjolen, förklädet, väskan och livstycket då. Och broschen har jag lyckats köpa på Tradera, inte 100 procent likadan, men nästan.

Nu har jag blusen kvar, jag har handvävd tyg till den med, som är menad för det här. Och knappar hittade jag i mormors knapplåda (en gammal cigarr låda), det känns bra att ha något av min släkt med, i dräkten från det nya landet. Och de liknar mycket de som min väninna har på hennes Burseryds dräkt.

Hättan ska jag sy med, men till den har jag varken mönster eller tyg än så länge. Men nu har jag lite kontakter, så hoppas det blir av med.

Jag har lärt mig mycket om dräkt traditionen, om själva arbetet, och om Sverige och speciellt Västbo. Det är roligt att det finns en del människor i samhället som uppskattar att jag håller på med det här. Ett bevis på att jag trivs i samhället och tänker stanna kvar. Så dem heja på mig, frågar hur det går och på så vis håller mig igång. Samtidigt känns det som en ära, att få jobba med tyg, vävt för hand av en kvinna från den här trakten, långt innan jag fanns. Jag har varit i det rummet hun har suttit och vävt. Det knyter mig till just den här stället också. Jag har tänkt mycket på henne, och hennes barn och barnbarn, en av dem är då väninnan jag berättade om tidigare. 

Lite som att jag med varje stygn sy fast mig själv till den här platsen och in i bygdens historia. Det blir spännande att ha dräkten på mig på fredag, det kommer i alla fall någon i Burseryds dräkten med, i blå, och en i nationaldräkten. Jag är nyfiken hur det kommer att kännas och vad jag kommer att få för reaktioner...